Uppe redan vid sjutiden för att ha gott om tid vid frukostbordet. Det är inte varje dag det vankas frukostbuffe. Vi lättade ankar, lagom till kaffet, och började långsamt åka mot Hall Arm, en av alla förgreningar i fjordlandskapet. Där låg vattnet helt stilla och de 400 meter höga, trädbeklädda bergen speglade sig i det till synes alldeles svarta vattnet. Otroligt läckert! När vi kommit en bit in dök en "pod" delfiner upp igen. Den vanligaste arten här ute är Bottle Nose Dolphin. Den kan bli över 3 meter lång och väga nästan 300 kg. Att se delfiner i nästan stilla vatten i en omgivning som denna kan bara beskrivas som helt fantastiskt. Innan vi vände runt längst in i förgreningen slog kaptenen av alla motorer och vi fick njuta av tystnaden i detta totalt orörda viltmarksområde. Sedan åkte vi samma väg tillbaka "hemåt" och var tillbaka i Queenstown vid halv fyra. En utflykt helt klart värd pengarna!
9/4 Queenstown - Wanaka (blått streck) 79 km
Började dagen med att försova oss en halvtimme, det var skönt. Halv åtta var det i alla fall frukost, följt av lite telefongratulationer. Strax innan tio satte vi oss på cyklarna och gav oss av. Vi hade en sträcka på knappt 8 mil framför oss men mitt i var det en backe modell större som skulle cyklas uppför. Vi var dock ganska självsäkra eftersom vi hade klarat av Takaka Hill utan problem för några veckor sedan, nu är vi ju i bättre form. Första stoppet efter 2 mil blev Arrowtown, en mysig liten stad med anor från guldruschen, där vi tog en panini. Efter ytterligare några kilometer var det dags för BACKEN. Det började med 3 kilometer serpentinväg som tog oss upp ungefär 250 höjdmeter. Sedan var det lite svagare uppför i 5 kilometer innan sista stigningen var ett faktum. För de som känner till Kristinehamn var det ungefär som att cykla uppför kurlandabacken fast i 3,5 kilometer. Med andra ord, en riktig grisbacke som (tro det eller ej) sög musten ur benen. För alla er som funderat på vad man ska ha lättaste växeln på en mountainbike till, vi vet svaret! Första pausen tog vi när vi var tvungna att stå upp och trampa på lättaste växeln för att ha styrfart. I sådana här lägen vore det skönt att kunna lätta en del på den 25 kg tunga packningen. Efter ytterligare några pauser var vi i alla fall uppe på toppen av den högsta "riksvägen" i NZ (1080 m.ö.h), ytterligare en "höjdpunkt" på resan. Vi firade på samma sätt som Joakims födelsedag, i strålande solsken och med champagne. Efter att ha suttit och njutit av den fantastiska utsikten ett tag och pratat med åtskilliga imponerade bilister som stannade vid utsiktsplatsen gav vi oss av nedför. Följande 40 kilometer var i stort sett nedför hela tiden, vilket var tur eftersom benen var lite sega. Väl framme i Wanaka tog vi en "lättmiddag" i form av pasta för att mjuka upp lite inför den kommande födelsedagsmiddagen. Dagen till ära passade vi på att slå ett rekord, 1140 höjdmeter på en dag.
Mattias tackar för alla gratulationer under dagen och hälsningarna på hemsidan.
10/4 Wanaka 40 km
Staden Wanaka, med sina 3000 invånare, beskrivs ofta som Queenstown för 20 år sedan. Det är inte lika "turistiskt" men det finns ändå mycket att göra om man vill. Vi tog sovmorgon till halv nio men sen bar det av till Wanaka Warbirds Museum,en mil utanför stan, där vi tillbringade någon timme. Efter en lättlunch i solen på ett fik vid vattnet tog vi en otroligt läcker cykeltur längs Lake Wanaka och Clutha River. Höstfärgade träd av olika slag, kristallklart vatten och strålande sol gjorde att vi kunde njuta rejält. Som kuriosa kan nämnas att det bara är inplanterade europeiska träd som ger dessa fina färger, alla inhemska trädslag behåller sina löv året runt. Vi avslutade eftermiddagen med ett besök på Stuart Landsborough's Puzzling World. Här finns en massa pyssel av olika slag, hologram, synvillor och en stor labyrint som man kan gå vilse i. Vetenskapligt lagda som vi är valde vi att hela tiden gå "vänster hand i vägg". Denna metod funkade utmärkt och vi var klara på 15 minuter (normalt är 30 min till en timme). På vägen hem lyckades Mattias pricka en rejäl grop med framdäcket och 5-3 i punkaligan var ett faktum. Joakim börjar se slaget förlorat, mycket stark upphämtning från den ursprungliga 0-2 ledningen. Kvällen ägnades åt lagning av däck+slang samt inhämtning av energi till morgondagen.
11/4 Wanaka - Makarora (gult streck) 68 km
En underbar dag med fint väder och slingrande vägar längs Lake Hawea och Lake Wanaka. Lite upp och ner men vi hade ju hela dagen på oss så vi tog det lugnt och stannade på de finaste ställena. Såg åtskilliga bilister och busslaster hasta förbi. Kanske tog de en tre minuterspaus eller så sprang passageraren ut och tog ett kort medan föraren satt kvar i bilen. I Makarora bor det totalt 60 personer men de är utspridda i hela dalen så vi känner ingen storstadspuls direkt.
12/4 Makarora - Haast (blått streck) 81 km
Idag var det ingen bebyggelse på hela vägen, det enda som fanns var skog och sandflugor. Vi passerade Haast Pass på 564 m.ö.h., den lägsta vägen till västkusten. Efter att vi passerat passet gick det rejält nedför. Det var första gången vi passerade en avfart/ramp för skenande bilar, alltså en ordentlig uppförsbacke som vek av till vänster från vägen. Som tur var behövde vi inte använda den, bromsarna fungerade ok.
13/4 Haast - Fox Glacier (gult streckat)
Mitt på dagen tog vi bussen upp till Fox Glacier. Vi börjar få ont om tid så det är dags att använda sig av lite snabbare transportsätt än cykel. Helt har vi dock inte övergett cyklarna, använde dom för att ta oss upp till parkeringen nära kanten av glaciären. Därifrån gick vi upp till glaciären, en promenad på en timme, mäktig syn. Bergssidorna rasar ned lite då och då eftersom dom inte längre har stöd av glaciären som sakta drar sig tillbaka. På parkeringen såg vi några Keas, papegojfåglar, som är kända för att picka sönder gummilister på bilar eller försöka äta upp radioantennerna. Dom är inte så vanliga så det var kul att se några.
14/4 Fox Glacier - Greymouth - Christchurch (blått streckat)
En riktig resdag! Buss i 6 timmar, knappt 30 mil, med ett stopp uppe i Punakaiki och sedan ned till Greymouth. I Punakaiki kollade vi in Pancake Rocks, ovanliga stenformationer vid kusten som eroderats fram. Från Greymouth bar det av på en tågtur på 25 mil till Christchurch. Denna rutt är klassad som en av världens vackraste (dom är duktiga på att framhålla sådant, det är inte vi som hittar på alla "topplistor"). Passerade Arthur's Pass på 737 m.ö.h. och åkte genom en 8,5 km lång tunnel upp till passet (det tog 15 minuter). Passerade dessutom genom 18 andra tunnlar och över ett antal viadukter. Mycket vacker resa.